Lika för alla, inga undanflykter!

Här sitter man med väldigt ont och nästan gråter över smärtan! Som jag skrev innan att det började ge sig, nejnej det va bara en fas känns det som.. Det onda kom helt plötsligt, som en plötslig våg. Kunde knappt öppna munnen och tugga. Som tur var det makaronipuddig, nästan som barnmat bara att svälja hahah! Det som kändes så bra tidigare! Så här sitter man, orkar fan inget! I det här vädret gör det abslout ingenting, för här regnar det. Oj förlåt, det är galet ös regn. Ska proppa i mig lite värktabletter och sen kolla vad älsklingen gör. Ska bosätta mig framför tven, har iaf planer på det. Jag känner på mig att älskling kommer bosätta sig här efter han är klar med sitt, han är alldeles tillsig nu med sin kamera och grejjer till den. Haha, undra vart det här ska sluta.

Peace!

Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback