Har testat sluta ögonen ett antal gånger under morgonen. Tänker och ser bilder på dig vännen. Det är helt tomt på ord, vet inte alls vad jag ska säga. Det är helt otroligt. Kan någon nypa mig i armen?

Har suttit och tittat in mina vänners bloggar, jag vet inte vad jag ska skriva om längre. Det är inte lika roligt att blogga känner jag. Fan, Sofie! Skärp dig nu.. Jaja, här sitter jag och gråter inombords och utsidan är helt orörd. Kollade in Ninas blogg, det första men såg var en klockren blid på Oliver.

Kunde inte låta bli att skratta, skratta på riktigt.

Idag ska jag försöka öppna körkortsboken och läsa lite. Det behövs, det behövs också träffa lite vänner och få ur sig allt detta som man har inom sig, men vet bara inte vem jag vill visa det för? Det återstå att se.                       
                  
     Peace!