Jag är så dålig på att uppdatera på denna blogg, fy skäms! Men det är så att jag har ledsnat ganska mycket på att blogga, det är inga som läser/kommenterar.. Hoppas det blir bättre!
Oh shit sherlock, idag har jag bara chillat genom dagen inte ansträngt mig ett enda dugg.
Eller... Nej juste, jag har pluggat på min förbannade körkrort! Alla är såååå nyfikna på när jag har skrivning, men det säger jag inte ;) denna gång ska jag vara hemlig!
Ikväll vid 20 ska jag och mina vänner träffas och talas vid om kryssningen, det har uppkommit ett problem -.- men det gör vi enkelt att vi helt enkelt bokar kryssningen i ett annat datum. 
Just nu kommer det Amanda Jenssen - Happyland urmina högtalare och hon är så gryyyym, jag älskar henne! Hon är cooool!
Mina idéer på olika bloggningar är helt D Ö D A, och varför det vet jag inte?! Förut kom det ord efter ord, men nu nu kommer det inget nästan. Jag måste sitta och tänka vad jag ska skriva.. DET ÄR INTE BRA :/

---

 Jag har fortfarande stora planer och önskningar på att ha en häst. Det känns som om min andra halva av kroppen fattas? Underligt, men sant.
Nu är det inget illa mot jonathan, för honom älskar jag hur mycket som hellst. Men I need en annan kärlek också, utav något djur eller nått. Det är inte samma kärlek och jag måste ha den! Jag saknar den kärleken, jag saknar Wiktor.
Ni som inte vet är Wiktor min häst eller han va, han va i mina ägor 03-05 inte så långt kankse?! Men han var speciell, vi hade det som ingen annan hade med varandra, vi va ETT! Han var som min hund, jag hade en häst som också va en hund, hur bra är inte det då? Usch, jag sitter och gråter så fort jag tänker på honom. Tyvärr en kväll ringde det på min mobil och det var min mamma. Hon ville så gärna hämta mig hos min kompis, jag frågade varför och hon sa att vi tar det sen när jag satt i bilen. Men jag är envis och det vet hon, jag frågade igen varför, har det hänt något Wiktor?! Hon svarade sofie, han är död. Självklart ville jag inte tro det så jag utbrister i asgarv, sen hör jag min mamma börjar gråta och då tar min låtsas pappa mobilen och säger ja sofie, wiktor är död.
Det går inte en dag så tänker jag på honom, jag älskar honom. Ingen kan ta honom ifrån mig, han kommer alltid vara min.

Inte så intressant, men det är min historia om varför jag vill så gärna ha en häst. Jag har haft 1 häst efter honom, men tyvärr gick det inte som jag ville. Jag skulle börja gymnasiet och självklart hade jag inte tid med henne.
Tiden kommer nog när jag också får ta en del av den kärlek som man får utav djur, hästar.


Här är hästen efter Wiktor, Brölötens Lanzon heter hon.

Haha, jag kan sitta i flera timmar och sitta och skriva om just Wiktor. Men det kan bli rätt tråkigt i längden och läsa för er ;).
Så nu tänkte jag dra mig här ifrån och ladda nya batterier och komma med ett blogg inlägg ikväll eller imorgon.

Peace!